Kommentar till debatten mellan Leif och Roger (Johannes)

INLEDNING
Det var roligt att se Roger Viklund försvara sin tes om att Jesus aldrig existerat även här på vår blogg.
Viklund kritiserade både Stefan Gustavsson och Leif Svensson för att hänvisa till auktoriteter, vilket Leif svarade följande på:

Ämnar man bedriva forskning så befinner man sig i ett forskarsammanhang, där en ingående del består i en diskussion med andra forskare. När Roger skriver en bok om den historiske Jesus med intentionen att den ska vara ett inlägg i en historisk debatt får han räkna med att den betraktas i ljuset av detta och därmed blir vad tidigare forskare sagt om hans ämne i hög grad relevant.

Däremot menar jag att det finns anledning att ta det på allvar och om man instämmer i vad dessa forskare säger om ämnet har jag svårt att se något fel i att lyfta fram deras synpunkter. Dessutom är verkligheten sådan att i princip all forskning inom humaniora idag i mycket stor utsträckning bygger på vad andra forskare tidigare har sagt.

HISTORISK METOD ?
Jag tycker att Leif här slår huvudet på spiken i auktoritets frågan. Som jag nämnde tidigare var vi många som funderade över den historiska metod Viklund använder för att arbeta fram sin tes att Jesus aldrig existerat (eller, Nya Testamentets Jesus). Det är lätt att få uppfattningen att Viklund arbetar efter att titta på dateringar som fundament i sin historiska forskning. Men detta är att börja vid fel ände. Roger kanske nu kommer svara: Jag börjar inte alls där, Ni har missförstått mig.
Och det är givetvis möjligt att vi har gjort detta, för om sanningen ska fram är det svårt att få fram hur Viklund arbetar.

Historikern C. Behan McCullagh listar faktorer som historiker brukar använda för att testa historiska hypoteser:

1. The hypothesis, together with other true statements, must imply further statements describing present, observable data.

2. The hypothesis must have greater explanatory scope (that is, imply a greater variety of observable data) then rival hypothesss.

3. The hypothesis must have greater explanatory power (that is, make the observable data more probable) then rival hypotheses.

4. The hypothesis must be more plausible (that is, be implied by a greater variety of accepted truths, and its negation implied by fewer accepted truths) then rival hypotheses.

5. The hypothesis must be less ad hoc (that is, include fewer new suppositions about the past not already implied by existing knowledge) then rival hypotheses.

6. The hypothesis must be disconfirmed by fewer accepted beliefs (that is, when conjoined with accepted truths, imply fewer false statements) then rival hypotheses.

7. The hypothesis must be so exceed its rivals in fulfilling, conditions (2)-(6) that there is little chance of rival hypothesis, after further investigation, exceeding it in meeting these conditions.
(punkterna citerade från Reasonable Faith, William Lane Craig, s 183)

Vad innebär då allt detta?
Jo, kortfattat - i Rogers fall - innebär det att han måste vederlägga Jesus som en historisk person - hypotesen och ersätta den med en bättre mer trolig "Jesus har inte existerat" hypotes. Problemet är att han måste använda samma dokument som alla andra historiker för att göra detta. Roger vill här ta bort det primära dokumenten som finns i Nya Testamentet på grund av dateringarna. Men är det verkligen troligt att man kan arbeta på det sättet? Även om vi för samtalets skulle just nu accepterar de spekulativa dateringarna som Viklund presenterar, innebär detta att vi inte skulle kunna tro på det som står i dokumentet?

Den eminenta historiker Sherwin-White hävdar att källorna som behandlar den romerska och grekiska historien vanligtvis nedskrev en eller två generationer efter själva händelsen, ibland kan det handla om mycket längre tid. Ändå använder sig historiker av detta material som trovärdiga dokument för att få information[6]. Som ett exempel kan man ta de två tidigaste biografierna av Alexander den Store[7]. De är båda skrivna mer än fyrahundra år efter hans död, men ändå anses de av traditionella historiker vara pålitliga[8]. De fantasi fyllda berättelserna om Alexander den Store utvecklades inte förrän decennierna efter dessa biografier. Sherwin-White hävdar att två generationer är för kort tid för att skapa en legend utifrån en tidigare riktig historisk berättelse.

Jag ska nu inte fördjupa mig i något annat spår. Utan nöjer mig med att presentera denna modell som historiker använder för att testa en hypotes.

FOTNOT
6-8, Johannes Forsberg, Nya Testamentet - del 1, 2004